Etikettarkiv: Blogginlägg

Cykeln är inte lösningen

Möt verkligheten. Cykeln kan in ersätta bilen och är inte den gyllene nyckels som öppnar skrinet med lösningen på många av storstädernas problem.

Jag får uppfattningen att cykeln används allt för ofta som en enkel räddningsplanka för att på pappret lösa avancerade problem. Senast idag i samband en rapport om hur mycket feta britter kostar.

Ett extremt vanligt tips i klimaträddningssammanhang är att vi ska ställa bilen och ta cykeln istället.

Visst är det kul att se vad Köpenhamn gjort för sina cyklister.  Själv var jag i stan för ett par veckor sedan och provade stans hyrcyklar med en hjälpmotor och gps. Schysst! Det var imponerande vilken plats cyklarna tilläts att ta i stan och hur cykelbanorna fortsatte även på mindre sidogator när man svängde av vid dom stora lederna.

Jag är cyklist, jag tycker om att cykla, älskar friheten och enkelheten att parkera. Ser nyttan i motionen och blir lika glad varje gång jag inser att det är gratis. Ett perfekt komplement till bilen.

I Köpenhamn hade dom dagen innan haft ett event på Rådhusplatsen, typ ”ring the bells for the climate” där engagerade cyklister skulle samlas och plinga på sina klockor. Det var sbårt att erkänna för mig själv att jag blev lite provocerad.

Lika fantastisk som cykeln är ibland, lika kass är den som ersättare för bilen andra gånger. Ärligt talat. Jag bor i Göteborg. Ska man diskutera cykeln seriöst måste man också prata om problemet med att utsättas för vädrets nycker. Det är sällan man kan lita på vädret i Göteborg och det är rätt ofta solig himmel på förmiddagen blir till regnmoln efter lunch. Eller tvärtom.

Idag cyklar jag ut med med skjorta, kavaj och tjock jacka. Lätt uppförsbacke gör att jag kommer fram genomsvettig på ryggen och under armarna. Inte socialt hållbart direkt…

Vi har en riktigt bra cykelkärra för barnen. Varför är det så få som har det. Den är ett fantastiskt fordon mycket mer praktisk än bilen. Vid rätt tillfällen.

Lastutrymmet är väldigt begränsat och ska jag uppför branta backar kommer svetten forsande igen. Och ärligt talat, inte kommer en överviktig person som backar en rejäl promenad att börja cykla för sina transporter.

Jag tycker det är riktigt bra och nödvändigt att ge cykeln större plats och högre status. Men ska man hitta lösningar måste man vara ärlig och pragmatisk, vilja tala klarspråk och se begränsningar. Cykeln kan bara ersätta bilen på marginalen.

Glöm att politikerna löser biffen

Det finns ofta en allmän förhoppning om att ”politikerna” ska gå i bräschen och ta ansvar för klimatproblemen. Eller snarare en frustration och ett missnöje över att dom inte gör det.

Vad som allt som oftast glöms bort är att deras grundläggande uppgift är att representera oss medborgare. Utföra jobbet som väljarna tyckte var det rätta i valet.

Om det så handlar om att satsa pengarna på att unga enklare ska få jobb på krogen, stoppa flyktingar vid gränsen, bygga vindkraftsparker eller nya kärnkraftverk så är det politikernas förbaskade jobb att genomföra det. Det är varken troligt eller rimligt att ”politikerna” kommer att prioritera upp frågor som väljarkåren prioriterar bort. Det är inte rationellt, smart eller ens riktigt av politiker att ta tuffa ekonomiska beslut när väljarkåren prioriterar plånboksfrågor som gynnar den egna gruppen.

Det är faktiskt till och med av tveksam nytta att en visionär politiker till fullo står upp för omvälvande idéer och riskerar att förlora sitt mandat i nästa val om det är mot väljarnas vilja. Till vilken nytta var det då istället för att hålla sig lagom i mittfåran och åtminstone få fortsatt möjlighet att puffa skocken åt rätt håll.

Nej, kära medborgare, som Cornelis sa. Det är upp till oss att tala om att vi gärna bjuder till lite grand för att gå före och hitta framtidens lösningar. Om inte för att vi vill, så åtminstone för att vi måste. Det ser fanimej inte så ljust ut just nu.

För var dag blir det bättre, men bra lär det aldrig bli.

Som Cornelis sjöng.

Företagen som ger oss hopp

På en gala med mycket hopp för vår sarjade planet belönades och presenterades några av dom företag som går i spetsen för att hitta innovativa lösningar. Sustaina Award delades ut i Köpenhamn.

När fokus så ofta är på toppmöten som går i stå, målsättningar som är för låga eller orealistiska och tvågradersmålet som glider oss ur händerna är det förlösande att se vad som faktiskt görs.

Organisationen Sustaina granskar världen över flera hundra företag med hållbara affärsidéer världen över, uppdelade på tio olika kategorier, mat och mode till IT och städer. Ett företag i varje kategori nominras till Sustainiastatyetten.

Det handlar inte om fagra tal och löften om framtiden. Det är pågående action, NU. Livskraftiga företag med fantastiska idéer, ibland enkla, ibland tekniskt avancerade.

Som företaget Newlights koldioxidnegativa plast. Newlight använder koldioxid från utsläpp för att skapa plast. Men det var inte lösningen i sig som var revolutionerande, utan att man klarade av att göra det till ett pris som konkurrerar med plast gjord av olja.

Eller fjolårsvinnaren Takadu som med smarta IT-lösningar förbättrar vattenförsörjningssystem världen över och berättade hur dom växt bara under det senaste året.  Vars VD berättade hur dom tillsammans med I:Co , som återvinner kläder, kan göra stor skillnad för vattenförsörjningen som är ett allvarligt problem och hot för många samhällen.

Och vinnaren då? Jo, WeCyclers från Nigeria som genom ett nätverk av cyklar med lastflak samlar in skräp i fattiga områden. Det löser sopproblemen, samtidigt som det ger invånarna jobb.

Det fantastiska är att se hur det faktiskt går att kombinera god ekonomi med sunda lösningar. På riktigt.

Dom dolda extremerna

Det finns ett inbyggt problem i alla rapporter om kommande klimatförändringar. Det kan bli illa, det kan bli värre och det kan bli värst. Men dom allra värsta mardrömmarna döljs i allt för snälla utslätade medelvärden. Hoten från de så kallade extremvädren där miljontals kommer att bli hemlösa, tvingas på flykt och duka under. Där torka slår ut matproduktionen och sjukdomar sprids. Dom är fortfarande bara abstrakta hot.

Modellerna och analyserna av vårt nya klimat visar att katastroferna kommer. Berättar om vad dom kommer att leda till. Men inte var, inte när och knappt ens hur.

Förmodligen är extremerna redan här. Kanske hade den stora skogsbranden i Västmanland, kraftigare och mer förödande än någon annan i Sverige, inte kunnat uppstå innan klimatförändringarna. Kanske var det den globala uppvärmningen som skapade Katrina som slog ut New Orleans. Kanske.

Det var det där lilla ordet. Samma ord som gjorde att det tagit sån tid att över huvud taget acceptera att klimatförändringarna är på riktigt och vårt eget fel. Allt talar för det, men det går inte att bevisa. Så länge kanske inte kan plockas ur diskussionen ligger det där som ett hinder för kostsamma investeringar. Ibland med vattengrav, taggtråd och omgivet av elektriskt stängsel. Det går alltid att skjuta något på framtiden så länge det kanske inte spelar någon roll om man gör det idag.

Just om detta handlade Vetenskapens värld den 20 oktober. Medelvärden gör inte bara att dom stora farorna med klimatförändringar döljs. Dom gör det även omöjligt att räkna på kostnaderna eller förbereda rätt myndigheter. Jag hoppas ändå att om extremerna lyfts ännu högre upp i diskussionen så inser vi att det okända som kanske inträffar, faktiskt är en realitet.

Själv är bäste dräng

Man dyker på dom överallt. På hemsidor och i olika trycksaker. Bli klimatsmart eller Bästa tipsen för att minska din klimatpåverkan. Dom är i olika varianter av punktform, ibland uppdelade på olika situationer och ger mer eller mindre, oftast mindre, fantasifulla tips. Förmodligen ofta kopierade av varandra, det funkar så på nätet.

Med en bestämd känsla av att listorna helt missar något väldigt viktigt bestämde jag mig för en enkel undersökning. Jag googlade ”bli klimatsmart tips” för att gå igenom länkarna på första resultatsidan.

Etta var Lerums kommun som presenterade sin lista som en ”aha-upplevelse” och som på plats ett till fyra beskrev olika material som man bör återvinna. Hos tvåan Folksam kunde man klicka vidare till nya listor för både boende och bilkörning som föreslog att isolera vinden och mindre ryckig körning. Sedan följde WWF:s tio tips.

Så där plötsligt dök dom upp! På sidan 29 i en pdf från Stockholms Stad med tips för barnrummet. ”Låt barn stänga av sina elektroniska leksaker” stod det. Följt av: ”Lär barn tända och släcka lamporna”.

Tipsen som involverade andra människor. Tipsen som visar på insikt att vi inte kan lösa världens problem själva utan måste hjälpas åt. Att det är tillsammans vi kan få förändring och att vi kan påverka varandra. Att det faktiskt också är en vinst om vi kan dela kunskap med andra. Men sen var det slut och barnrumstipsen platsade inte på den summerande tio-i-topp-listan på sidan 33.

Femman Nässjö kommun var så snubblande nära att få med tredje person i det klimatsmarta livet. Mellan tipset om att undvika plastkassar och att se över kemikalierna i rengöringsprodukterna kom tips nummer tre om bilresan på morgonen:

”Är du stressad på morgnarna och måste ta bilen till jobbet? Försök att göra jobb/skol-resan till en trevlig och avkopplande stund med…
…tid för dig själv.” Jag var för ett ögonblick övertygad om att man skulle föreslå samåkning. Men det var kanske lite drastiskt.

Istället föreslår Nässjö kommun som den tredje viktigaste åtgärden för ett klimatsmart liv att man ska lyssna på ljudbok lånad på biblioteket på morgonen. Någon uträkning för besparingen av utsläpp jämfört med att ratta in morgonradion presenterades inte.

Sexan, en pdf från Göteborgs Universitet, var också inne på samspelet oss människor emellan i den nionde punkten under kategorin klimatsmarta tips för hemmet. ”Ta hem en expert som ser över dina koldioxidutsläpp” handlade i alla fall om att man själv ska vara öppen för att ta in ny information från andra.

Jag kan inte uttala mig om Haninge kommuns stumma teckentolkade video i ämnet på sjunde plats. Energirådgivningens glada broschyr hade åtminstone många bilder på andra människor som dock enligt tipsen inte bör beblandas i ditt klimatarbete. Linköping fokuserade på maten.

Så var den allra sista länken, den där i botten när man normalt givit upp och testat andra sökord. Avsändaren var lite oklar, men länken gick till en pdf med ett solklart budskap: Tips för dig som vill inspireras eller coacha andra att tänka klimatsmart i stallet. Ett gediget material om hur man tillsammans diskuterar och pushar varandra till nya rutiner och förhållningssätt. Tillsammans! Genom dialog!

Visst måste vi ändra på oss själva, men varje förändring är dubbelt värd om vi får med någon annan på tåget. Kan det till och med ge exponentiella förbättringar?

P.S. Sista länken går till Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen om man letar lite.